Blogg 7 INTERKULTURALITET och DIDAKTIK

När är man svensk, när får man kalla sig svensk?

Medborgarskap, är det lika med  svensk?

Vart går gränsen och vem bestämmer detta?

Adoptivbarn, kan de kalla sig svensk?

Tre syskon, pappa holländare mamman svensk.

Ett av syskonen är född i Sverige men bor i Holland, är hon svensk?

De andra syskonen är födda och bor i  Holland, är de svenska?

Familjen flyttar till Sverige, vilken nationalitet får de?

Går jag till mig själv så vet jag inte hur många gånger jag har fått frågan om vilken härkomst jag har.
Bruna ögon kan man antagligen inte ha om man är svensk. Mina bruna ögon har jag från mina förfäder som var Valloner och som invandrade till Sverige under senare 1600 talet, när efterfrågan på duktiga hantverkare var stor.

Är det viktigt att vara svensk?            

Finns det någon "riktig" svensk?      

 

             

 Det är inte vi själva som bestämmer vad vi kallas för eller hur man vill benämnas, det görs av det kollektiva som man för stunden är en del av. I de flesta sammanhang där vi rör oss, råder oftast slutna sociala överenskommelse och de är mycket svåra att bryta. Enligt mig, är det i vårt samhälle inte accepterat  att jämställa sin identitet och sin ställning till andra människor.

Jag anser att man måste ge plats åt det nya mångkulturella samhälle, för att ge den en ny mening och form. Den nya verkligheten kan endast växa mellan människor med olika bakgrunder, som kulturer och religioner. Ett förändrat beteende kan endast leda till förändrad attityd som i sin tur leder till en medvetenhet om det som sker runt en, i den stund som råder. Här gäller det att se över sina vanor för att inte blockera möjligheten till att lära sig bemöta det nya.

Sensus studieförbund har en längre tid i Göteborg presenterat en utställning som handlar om de sex världsregionerna i Sverige. Gud har 99 namn heter utställningen och dess syfte är att  minska fördomar och istället öka förståelse för olika sätt att tänka, leva och tro i dagens samhälle. Utställningen handlar också om att göra oss medvetna om vår egen norm och seder, som man annars tar för det självklara.

Utställningen är att rekommendera, var  själv där på en rundvandring hösten 2009 och fick med mig en större förståelse för andras historia när det gäller kultur, religioner och seder. Dagligen kommer man i kontakt med det mångkulturella i sin vardag men även i det framtida yrket där vi kommer att möta både elever och kollegier med olika bakgrunder. Jag har inför självstudien om Interkulturalitet studerat om Pluralistiskt samhälle, det vill säga ett land som karaktäriseras av flera kulturer och religioner, och som Sverige anses vara. Pluralistiskt samhälle förutsätter att man acceptera olikheter och att man avhåller sig från att diskriminera. Mycket om detta, plus lite till finner man via Sida- styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete    .http://www.sida.se/svenska/
En "Sida" som jag verkligen rekommenderar.

Att vara en del av hela 

Vi är alla medvetna om våra egna förnimmelser, tankar och känslor. Vi har ett förnuft att vare en självständig individ. Vad är det som gör var och en av oss unika? Vårt namn? Våra gener? Vår miljö? Eller den person som vi blivit och som bestämmer själv vad vi ska göra med våra liv?

När vi lever ett självständigt liv, känner vi oss åtskilda från andra till viss del och saknar bredare syn på vad livet handlar om. Men vi kan alla känna det i vår själ, den gudomliga gnistan. På detta sätt kan vi känna det i våra hjärtan och vill göra det som är bra. Vi väljer att göra saker som är bra för andra, inte bara för oss själva, och på detta sätt växer en känsla av självförverkligande.

Samtidigt lever våra innersta tankar i världen, känslorna är en del av ett flöde av liv som länkas från en person till en annan. Alla goda människor oavsett ras, utbildning och bakgrund förenas, eftersom det finns en oändligt kreativ kraft för alla som är medmänsklig i världen. Detta är den underliggande gudomliga kärleken som integreras tillsammans med alla som får denna inspiration.

Även personer med olika färdigheter, kunskaper och intressen, kan gå samman i ett gemensamt syfte. Varje religiös tradition har sin roll att spela i en allomfattande tro. Denna idé påminner om hur olika komponenter i den mänskliga kroppen hänger ihop och bildar en helhet sund kropp. Varje del beror på de andra, så länge de inte är sjuka, för att det hela att fungera.

"En människa är en del av en helhet, kallas av oss "Universum", en del begränsad i tid och rum. Han upplever själv, hans tankar och känslor, som något avskilt från resten - en slags optisk illusion av hans medvetande . Denna vanföreställning är en sorts fängelse för oss, att begränsa oss till våra personliga önskningar och tillgivenhet för ett fåtal personer som ligger närmast oss. Vår uppgift måste vara att frigöra oss från detta fängelse genom att vidga vår cirkel av medkänsla till att omfatta alla levande varelser och hela naturen i sin skönhet".

Albert Einstein

Allmän didaktik med den store, Lars-Åke Kernell.

Jag är inte den jag 

tror jag är. 

Jag är inte den du

tror jag är.

Jag är den jag tror

att du tror att jag är.

Efter att fått tagit del av Kernells  tankar och teorier om allmän didaktik, vill man bara komma ut till verkligheten och möta dessa underbara personer som han nämner i sina föreläsningar. 

Tänk att allt är så enkelt.

Kernell är en mycket fängslande person och visst vill man var som han, men hur ska det gå till?

Jag förstår ungdomarna när de efter en sådan kärnfull föreläsning nästa räds för att komma ut till sin vfu plats. Vilka förväntningar väntar på dem? Ska man kunna allt detta som han nämner? Vilken tur att han mot slutet av sin föreläsningen, delar med sig hur man kan gå till väga för att få god kontakt med eleverna innan en lektion. 

Sååååååååååååååååååå enkelt.

Visst älskar jag också att lyssna på Kernell och bli delaktig i hans föreläsning, för det blir man verkligen. Han är super duper duktig på att både göra oss hörda och delaktiga. Han lockar fram min lust och nyfikenhet till att vilja veta mer om  min roll som pedagog. Vikten av att ha ett mål och syfte med sin planering är betydande säger, Kernell samt att man bör vara flexibel i sin pedagogiska roll. 

Med ett stort leende på  läpparna lämnar jag hdk på  eftermiddagen, och märker knappt att det snöar.