Blogg 7 INTERKULTURALITET och DIDAKTIK

När är man svensk, när får man kalla sig svensk?

Medborgarskap, är det lika med  svensk?

Vart går gränsen och vem bestämmer detta?

Adoptivbarn, kan de kalla sig svensk?

Tre syskon, pappa holländare mamman svensk.

Ett av syskonen är född i Sverige men bor i Holland, är hon svensk?

De andra syskonen är födda och bor i  Holland, är de svenska?

Familjen flyttar till Sverige, vilken nationalitet får de?

Går jag till mig själv så vet jag inte hur många gånger jag har fått frågan om vilken härkomst jag har.
Bruna ögon kan man antagligen inte ha om man är svensk. Mina bruna ögon har jag från mina förfäder som var Valloner och som invandrade till Sverige under senare 1600 talet, när efterfrågan på duktiga hantverkare var stor.

Är det viktigt att vara svensk?            

Finns det någon "riktig" svensk?      

 

             

 Det är inte vi själva som bestämmer vad vi kallas för eller hur man vill benämnas, det görs av det kollektiva som man för stunden är en del av. I de flesta sammanhang där vi rör oss, råder oftast slutna sociala överenskommelse och de är mycket svåra att bryta. Enligt mig, är det i vårt samhälle inte accepterat  att jämställa sin identitet och sin ställning till andra människor.

Jag anser att man måste ge plats åt det nya mångkulturella samhälle, för att ge den en ny mening och form. Den nya verkligheten kan endast växa mellan människor med olika bakgrunder, som kulturer och religioner. Ett förändrat beteende kan endast leda till förändrad attityd som i sin tur leder till en medvetenhet om det som sker runt en, i den stund som råder. Här gäller det att se över sina vanor för att inte blockera möjligheten till att lära sig bemöta det nya.

Sensus studieförbund har en längre tid i Göteborg presenterat en utställning som handlar om de sex världsregionerna i Sverige. Gud har 99 namn heter utställningen och dess syfte är att  minska fördomar och istället öka förståelse för olika sätt att tänka, leva och tro i dagens samhälle. Utställningen handlar också om att göra oss medvetna om vår egen norm och seder, som man annars tar för det självklara.

Utställningen är att rekommendera, var  själv där på en rundvandring hösten 2009 och fick med mig en större förståelse för andras historia när det gäller kultur, religioner och seder. Dagligen kommer man i kontakt med det mångkulturella i sin vardag men även i det framtida yrket där vi kommer att möta både elever och kollegier med olika bakgrunder. Jag har inför självstudien om Interkulturalitet studerat om Pluralistiskt samhälle, det vill säga ett land som karaktäriseras av flera kulturer och religioner, och som Sverige anses vara. Pluralistiskt samhälle förutsätter att man acceptera olikheter och att man avhåller sig från att diskriminera. Mycket om detta, plus lite till finner man via Sida- styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete    .http://www.sida.se/svenska/
En "Sida" som jag verkligen rekommenderar.

Att vara en del av hela 

Vi är alla medvetna om våra egna förnimmelser, tankar och känslor. Vi har ett förnuft att vare en självständig individ. Vad är det som gör var och en av oss unika? Vårt namn? Våra gener? Vår miljö? Eller den person som vi blivit och som bestämmer själv vad vi ska göra med våra liv?

När vi lever ett självständigt liv, känner vi oss åtskilda från andra till viss del och saknar bredare syn på vad livet handlar om. Men vi kan alla känna det i vår själ, den gudomliga gnistan. På detta sätt kan vi känna det i våra hjärtan och vill göra det som är bra. Vi väljer att göra saker som är bra för andra, inte bara för oss själva, och på detta sätt växer en känsla av självförverkligande.

Samtidigt lever våra innersta tankar i världen, känslorna är en del av ett flöde av liv som länkas från en person till en annan. Alla goda människor oavsett ras, utbildning och bakgrund förenas, eftersom det finns en oändligt kreativ kraft för alla som är medmänsklig i världen. Detta är den underliggande gudomliga kärleken som integreras tillsammans med alla som får denna inspiration.

Även personer med olika färdigheter, kunskaper och intressen, kan gå samman i ett gemensamt syfte. Varje religiös tradition har sin roll att spela i en allomfattande tro. Denna idé påminner om hur olika komponenter i den mänskliga kroppen hänger ihop och bildar en helhet sund kropp. Varje del beror på de andra, så länge de inte är sjuka, för att det hela att fungera.

"En människa är en del av en helhet, kallas av oss "Universum", en del begränsad i tid och rum. Han upplever själv, hans tankar och känslor, som något avskilt från resten - en slags optisk illusion av hans medvetande . Denna vanföreställning är en sorts fängelse för oss, att begränsa oss till våra personliga önskningar och tillgivenhet för ett fåtal personer som ligger närmast oss. Vår uppgift måste vara att frigöra oss från detta fängelse genom att vidga vår cirkel av medkänsla till att omfatta alla levande varelser och hela naturen i sin skönhet".

Albert Einstein

Allmän didaktik med den store, Lars-Åke Kernell.

Jag är inte den jag 

tror jag är. 

Jag är inte den du

tror jag är.

Jag är den jag tror

att du tror att jag är.

Efter att fått tagit del av Kernells  tankar och teorier om allmän didaktik, vill man bara komma ut till verkligheten och möta dessa underbara personer som han nämner i sina föreläsningar. 

Tänk att allt är så enkelt.

Kernell är en mycket fängslande person och visst vill man var som han, men hur ska det gå till?

Jag förstår ungdomarna när de efter en sådan kärnfull föreläsning nästa räds för att komma ut till sin vfu plats. Vilka förväntningar väntar på dem? Ska man kunna allt detta som han nämner? Vilken tur att han mot slutet av sin föreläsningen, delar med sig hur man kan gå till väga för att få god kontakt med eleverna innan en lektion. 

Sååååååååååååååååååå enkelt.

Visst älskar jag också att lyssna på Kernell och bli delaktig i hans föreläsning, för det blir man verkligen. Han är super duper duktig på att både göra oss hörda och delaktiga. Han lockar fram min lust och nyfikenhet till att vilja veta mer om  min roll som pedagog. Vikten av att ha ett mål och syfte med sin planering är betydande säger, Kernell samt att man bör vara flexibel i sin pedagogiska roll. 

Med ett stort leende på  läpparna lämnar jag hdk på  eftermiddagen, och märker knappt att det snöar.

PECHA KUCHA

Fredagens uppgift bestod av att göra en Pecha Kucha, 10 slides, á 20 sek per slide på ett tema som belyste grundskolans läroplan i bild.

En härlig uppgift som visar på möjlighet till att  belysa ett ämne genom bilder, och inte via text som är det vanligaste. Utmaningen här bestod av att reflektera över sina funderingar och tankar om läroplanen i bild, och i detta fall var det Lpo 94 som var aktuellt. Jag anser att läroplanen har en stor vidd i sig och att man kan tolka den utifrån sig själv. Problemet som här kan uppstå, är att man inte vågar vidga sina vyer utan håller sig strikt till det som känns bekvämt och riskfritt. Problematik!
Här måste man våga ifrågasätta sin egen lärarroll, och ge sig en utmaning till att själv fråga: Vad vill jag med min undervisning, och vad vill jag att eleverna ska få med sig i sitt lärande? Spännande!

Vad skulle hända om man lät eleverna göra precis det vi har gjort? En Pecha Kucha när de börjar en termin men även när de avslutar en termin. Detta för att få dem själva till att belysa vad läroplanen säger om bild, men även för att få dem att belysa hur de anser att den varit.
Deras reflektioner kan sedan användas till att stärka ämnet genom att se det ifrån elevens sida. Intressant!

Det som jag har fått med mig från denna uppgift, är viljan att utmana mig själv till att testa detta på mina framtida elever oavsett vilket ämne jag kommer att undervisa i. Jag har en vilja till att göra elever mer medvetna om sin egen roll i sitt lärande, och jag ser Pecha Kucha som ett hjälpmedel och stort stöd i det.
Förväntansfullt!

Pga dåliga tekniska kunskaper kommer min pecha kucha medverka senare i mitt inlägg.
                           - All good things come to he who waits

En sång Till SJ

frustration frustration och åter frustration

Sj släng dig i väggen.

ALLA lok avställda och INGA ersättnings bussar. Jag säger bara FRUSTRATION.
Kommunikation, information är inget som sj vet något om. Vi kanske ska bjuda in dem
till våra reflektionsdiskussioner. Va tror ni, ska jag sända ett inbjudningskort?
tjena tjabba hallå från en som sitter inklämd mellan två underbara herrar. SÅ jag ska kanske inte just nu klaga. http://www.youtube.com/watch?v=H3ICUrLjwEA

BLOGG 6 COMMUNITIES

Bloggens uppgift gick ut på att integrera/ delta i minst två sociala platser/ communities på www. och sedan dokumentera detta på vår "fina" blogg.

Nice price!!!!HUR FASEN SKULLE DETTA GÅ?? Här sitter en som alltid har tagit stöd av barnen där hemma, med allt som har med en dator att göra. Hjäääääääääääääääääääääääääääääääääälp.

Efter att ha suttit ett flertal timmar kom jag äntligen fram till en sida som jag tyckte fick duga, men ni ska INTE tro att jag fick det att fungera. Teknisk har jag på något konstigt sätt alltid varit, med där ingår inte datorkunskap.
Linda J i gruppen dök upp som en liten ängel, och helt plötsligt sitter vi och chattar med några gubbar eller var det killar? Jag kan säga att den frustration som jag hade levt i under att flertal timmar, bara försvann.











Nästa steg var att ytterligare finna en sida att chatta på och kan man tänka sig, helt plötsligt dök vilda webben upp och hela problemet var löst.

Det som var nytt och roligast för denna gång, var att det var jag själv som stod bakom utmaningen. För det var verkligen så, en STOR utmaning.
Vad har jag då fått med mig från denna uppgift?

1, att våga testa på något nytt och utmana mig själv.
2, att våga göra det hemska, att ta kontakt med de okända som lever gömda bakom den svarta skärmen.
3, att släppa sin kontroll
4, ett gått skratt!!!!!!!

Hur jag plocka med mig något från denna uppgift,får framtiden visa. Men en sak jag inte kommer att glömma och som jag vet att jag har fått med mig var min känsla av frustration, och det är väl något jag alltid kommer att bära med mig. Så förhoppningsvis har detta gett mig en djupare förståelse, för hur någon kan känna och uppleva för något, som för dem kan vara främmande.

Tanken med denna uppgift var nog att få oss att reflektera över de verktyg vi kommer att stöta på och tillämpa i den pedagogiska verksamheten. Samt stärka och stimulera vår egen förståelse för verktyget.

BLOGG 5 Bildskapande Tisdag 5/10

Susannes workshop till att få oss att reflektera över vårt förhållningssätt till bildämnet och hur man kategoriserar ämnets innehåll, väckte stor beundran hos mig. Här fick vi med hjälp av post-It lappar påvisa hur, vad och varför vi tänker och gör, som vi gör om bildämnet. Det som tydligt framkom under workshopen var att det finns ingen rätt och fel teori att tillämpa i till sin undervisning, och detta gäller enligt mig, alla ämnen.

Hur utvecklas lust att lära i bild?
Lust är något man måste bära med sig för att kunna föra det vidare till någon annan, anser jag. Sedan kan man se det från ett annat perspektiv. Hur gör jag för att få någon intresserad till att vilja lära sig. Här gäller det för mig som framtida pedagog att väcka en nyfikenhet hos eleven genom mitt engagemang för ämnet och dess innehåll. Utifrån det kan man sedan försöka se och lära eleven genom dem själva, och försöka hitta det som de kan finna vara intressant för att utveckla sin nyfikenhet till bildskapandet.
Vad kan identitetsskapande betyda?
Här gäller det som jag redan har berört lite tidigare i texten, att plocka fram och ta vara på det som redan finns hos individen. Att man försöker bejaka deras identitet och utifrån det låta individen själva fördjupa sig ytterligare för att finna sin egenväg till bildförståelse. Och det kan ske genom bildstudie/forskning av bildens betydelse i alla bemärkelse.

Lärandeteoriernas vägledning?
För mig finns ingen specifik teori att tillämpa och det anser jag var bra. Alltid förnyelser, men blir det bättre för det? Alla är vi som sagt olika och därför finns ingen teori som är bättre än en annan. Bästa resultat blir om man blandar lite från olika teorier, plockar lite här och plockare lite där. Ibland anser jag till och med att man behöver ha lite stramare regler med struktur och förhållningssätt i sin undervisning, men det vågar man inte nämna högt idag, för då kan man uppfattas som trång i sitt tänkande. Helt fel! Jag anser att många elever idag, behöver stramare regler och förhållningssätt i sitt lärande för att komma vidare i sin utveckling. Detta baseras på olika grunder, och vilka de kan vara vill jag inte gå in på, för då blir jag aldrig färdig.

Anna S Pihlgren föreläsning om det sokratiska samtalet var en väckarklocka som heter duga. Bara att få vara delaktig i denna föreläsning där en person brinner för sitt ämne som Anna S Pihlgren, var för mig ett privilegium. Här fick man en inblick i hur man kan använda det sokratiska samtalet i sin undervisning men även dess tillvägagångssätt. En tankeställare hur man är och bemöter människor i sin vardag är aldrig fel att få. Detta är något som alla borde få pröva på någon gång, för att få en djupare innebörd i sin kommunikation med andra medmänniskor i hem, skola, arbete eller fritid.

Galenskaparna & After Shave - Samtal om konst